Viña Elena

I höstas när svägerskan och svågern var med oss till Spanien, gjorde vi en dagsutflykt till vingården Viña Elena i Jumilla norr om Murcia. Det är väl inte direkt högsäsong för action på vingårdar då, men vi kan inte klaga på mottagandet. Alla hälsade glatt och vi visades runt i omgivningarna bland vilande vinrankor. Inne i fabriken bland stora ståltankar och mjuka ekfat fick vi beskrivet för oss hur magin händer. Tonåringarna var typ måttligt intresserade medan vi andra verkligen insöp atmosfären :-)

Vi fick lära oss att Viña Elena är ett familjeföretag, som numera drivs av tredje generationen Pacheco. Druvor, metoder och vinkultur blandat med nytänkande kring både smaker och hållbar utveckling, berättade vår guide om. Stolthet, passion och kunnande på flaska fick vi smaka i Bodegan efter rundturen. Förutom Viña Elenas mjuka och mungoda viner, fick vi även testa vingårdens fruktiga olivolja och mandlar. Vi blev superförtjusta och såg till att få med oss favoriterna hem. Det blev en hel del det.

Laguna Rosa

Det råkade bli så att vi fick köra gatlopp en sen eftermiddag i höstas för att hinna fånga ögonblicket då solen går ner över unika Laguna Rosa, Torreviejas största saltsjö. Ja, rosa är den och definitivt salt. Varför den är rosa har jag läst på om och hittat två förklaringar till. Den ena förklaringen lyder att det beror på algen Dunaliella som har pigment från en rosa mikrobakterie. Den andra att det finns en slags räka som bara trivs i mycket salt vatten, som i Laguna Rosa eller som den också heter; Salinas de Torrevieja. Alg, räka eller båda delarna, alldeles innan och under det att solen börjar sin bana nedåt, lyser denna salta skönhet magiskt rosa.
Enligt vad jag också har läst mig till, ska

det vara riktigt hälsosamt att ta sig ett dopp i det salta vattnet, så länge man håller munnen stängd. Lider man av reumatism eller hudproblem ska det vara rena rama naturmedicinen att smörja in sig i lera som finns i vassen vid strandkanten och sedan ta sig ett dopp. I november, som var den tid vi var där är saltsjön dock mer salt än sjö. Vi fick alltså nöja oss med att peela fötterna denna gång. Kan meddela att de kändes mjuka och lena som barnrumpor efter behandlingen. Ett tips kan dock vara att ta med sig rejält med färskvatten att skölja av sig med efter ett besök i saltsjön. Vi hade inte nog mycket med oss och det resulterade i sveda och trist storstädning av bilen. Oavsett det trista resultatet av för lite färskvatten, en hel del irrande på grund av feltagna beslut i diverse
rondeller och obefintlig skyltning var utflykten
väl värd besväret.

Vårkänsla

Rapporter med obarmhärtiga bildbevis sköljer just nu över mig. Sol och sommarvärme över Orihuela Costa! Färgsprakande blomning! Stränder som vaknar! Avslappnade ansikten under skuggande hattar och PANG så slår min längtan ut i full blom!

Blir plötsligt småirriterad och rastlös. Blänger på snön som trots allt gör sitt bästa att gnistra sådär norrländskt vårvintervackert. Men jag vill inte gräva ner mig i någon snödriva. Längtar inte ut på isen. Skulle helst bara vara där, i mitt Villamartin. Lapa sol på takterrassen utan dunjacka och vantar. Byta ut eftermiddagskaffe med dopp mot bubblig Cava och kallskuret.
Det ljuvaste livet.

Har tänkt hela vintern att jag ska plocka ut bilder från höstens fina spanienturer och skriva lite men har inte varit tillräckligt inspirerad. Känns dock som att det är dags nu. Får bli morgondagens lilla projekt. Kan funka som terapi i längtans tider.